Då vi får många frågor om WWF:s nya Köttguiden, så tänkte vi besvara de vanligaste frågorna här. Matguiden, där Köttguiden ingår, har fasta gränser för hur de ska bedöma vissa frågor som dessutom ska fungera i flera länder. Det är en förenkling av verkligheten som är gjord för att underlätta för konsumenter, men som kan vara lite svår att tolka.
- WWF:s Köttguiden sätter inte betyg på företag. Guiden sätter betyg på olika certifieringar.
- För kyckling betygsätter Köttguiden kategorierna Biologisk mångfald, Klimat, Kemiska bekämpningsmedel, Djurvälfärd och Antibiotika.
- Utifrån betygen i dessa olika kategorier sätts sedan ett samlat betyg. Grönt betyg=ät ibland, gult betyg= var försiktig, rött betyg = varning.
- Enligt WWF får Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling (som vi certifieras av) den samlade bedömningen gult i WWF:s Köttguiden.
- Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling är den enda aktören som får grönt betyg för Klimat.
- Vi på Bjärefågel föder upp en långsamt växande kyckling, vilket i guiden skulle ge oss ett gult betyg för djurvälfärd. För att få grönt betyg krävs även utevistelse, vilket vi har valt bort på väldigt starka grunder. Läs gärna mer på www.bjarefagel.se/uppfodning/ekologisk-kyckling/. Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling får betyget rött, då certifieringen inte kräver en långsamt växande kyckling i dagsläget.
- Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling får även betyget rött för kemiska bekämpningsmedel, vilket förvånar oss:
- För Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling ingår förebyggande metoder så långt det är möjligt för att minska behovet av växtskyddsmedel. Friska sorter och utsäde, rätt gödsling t.ex. ger mer motståndskraftig gröda. Man använder inte växtskyddsmedel på rutin utan baserar användningen på olika typer av observationer av skadegörare i fälten (ex. klisterfällor för insekter eller tittar igenom fältet efter angrepp). Självklart vidtar man flera försiktighetsåtgärder för att växtskyddsmedel inte ska spridas i miljön, skyddszoner intill vattendrag, rengöring och påfyllning av växtskyddssprutan på en säker plats etc.
- Vi på Bjärefågel tror på den “goda kemin”, använd på rätt sätt. Det är begränsat med odlingsmark och odlingen behöver vara effektiv. Samtidigt så ska självklart aldrig växtskyddsmedel användas på bekostnad av att markens förstörs.
- I kategorin Antibiotika får Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling betyget grönt och i kategorin Biologisk mångfald så är betyget gult.
Stort tack till WWF för att vi fick vara med och berätta om Bjärekyckling under årets presentation av WWF:s nya Matguiden!
Om Bjärefågel:
- Vi är ett litet familjeföretag med fokus på kvalité, hållbarhet, rena produkter och god djuromsorg. Vi har eget slakteri, vilket ger oss kontroll över hela kedjan.
- Vi föder själva upp kyckling, samt att vi har noggrant utvalda uppfödare som max får ligga på tio mils avstånd från slakteriet. Långa transporter är inte bra vare sig för fåglarna eller miljön.
- Vi är certifierade av Svensk Fågel och följer deras kontroll- och djurhälsoprogram.
- Vi är också klimatcertifierade av Svenskt Sigill:
- Enligt Svenskt Sigill så innebär det att klimatpåverkan minskar med 20-25 %.
- 30 % av fodret odlas med låg klimatpåverkan.
- Begränsad mängd klimatbelastande soja får användas (certifierad enligt ProTerra eller RTRS, GMO-fri och transporterad separat från annan soja).
- Vi har genomfört energikartläggning och vidtagit åtgärder för minskad energiförbrukning = lågt klimatavtryck
- Åtgärder får aldrig vara på bekostnad av djurvälfärden.
- Våra kycklingar har stor yta per fågel att röra sig på och vi föder upp en långsamt växande kyckling med god fysik som heter Ranger Gold. Våra kycklingar är fria från antibiotika och koccidiostatika och har en god hälsa, tack vare att de är långsamtväxande och har gott om utrymme.
- Bjärekycklingar äter ett vegetabiliskt kvalitetsfoder baserat på svensk majs, fritt från GMO.
- Vi hanterar alltid våra kycklingar försiktigt med två händer om kropp och vingar, för att försäkra oss om att de mår bra.
- Vi har också en roligare stallmiljö med halmbalar eller plattformar i stallen, eftersom fåglarna gillar att komma upp och kunna se sig omkring.
