Vi får ofta frågan om varför vi inte Krav-certifierar Bjärekycklingen och säljer den som ekologisk kyckling. Men är det bäst för djuren eller det mest ekologiskt hållbara?
– Vi tog hit en konsult för en sex-sju år sedan för att diskutera möjligheterna att ställa om till ekologisk uppfödning. Det är alltid bra att utmana sig själv och ta reda på mer. Men konsulten bekräftade det vi redan trodde. Det finns många skäl för oss att inte vara KRAV-certifierade, säger Per-Olof Ingemarsson, grundare och vd för Bjärefågel.
Vill inte använda fiskmjöl
Bjärekycklingar äter ett helt vegetabiliskt GMO-fritt foder baserat på majs odlad i södra Sverige och lokalt odlad spannmål. Fodret innehåller också baljväxter, gräs, soja, vitaminer, mineraler och aminosyror. Det senare är inte tillåtet i ekologisk uppfödning.
– Om vi födde upp ekologisk kyckling skulle vi därför behöva använda fiskmjöl i startfodret för att fåglarna skulle få alla näringsämnen de behöver och må bra. Det bidrar till utfiskning av haven och det vill vi inte. Skulle vi ha ekologisk kyckling skulle vi antagligen också bli tvungna att importera ekologiskt foder, vilket vi inte heller tycker är hållbart
Idag importerar Bjärefågel certifierad soja från Sydamerika eftersom fåglarna behöver ett foder med högt protein. Det går inte att få tag i svenskodlad soja.
– De kommande åren hoppas vi kunna ta bort sojan ur fodret, men vi är tyvärr inte riktigt där ännu. Vi kan inte göra en förändring utan att säkerställa att det funkar hela vägen. Kycklingarna behöver ett bra proteininnehåll och vi måste i första hand säkra att fåglarna har det bra.
Ofta blöt höst och vinter
Det svenska klimatet är väldigt varierande. Med undantag av ett par sommarmånader och eventuella varma vårar eller höstar så skiftar vädret ofta mellan regn, blåst, kyla och snö.
– När kycklingarna går ute i dåligt väder blir de fuktiga om ben och fötter. Denna fukt skulle de ta med sig in i stallbädden som de sedan lägger sig i. Stallbädden blir då frätande och skadar fåglarnas fötter och ben, säger Per-Olof.
Ett av de verktyg vi använder för att kontrollera kycklingarnas välmående är fotpoäng. För varje flock bedömer våra veterinärbiträden kycklingarnas fötter. Ett värde på noll är bästa resultat, medan 200 poäng är ett dåligt resultat. Fotpoängen för våra flockar ligger i regel på noll eller nära noll.
– Idag har våra kycklingar väldigt fina fötter. Det vill vi att de ska fortsätta ha. I år har vi hittills ett snitt på under 0,5 av 200.
Fågelinfluensa och andra smittor
Med utevistelse kommer också stora risker för olika smittor, som campylobakter och salmonella, men även fågelinfluensa.
– De senaste åren har vi haft fågelinfluensa i Sverige varje år. Under perioder med fågelinfluensa så är det inte tillåtet med utevistelse för kycklingarna, ibland i olika zoner och ibland i hela Sverige. Förbudet gäller också ekologiska kycklingar, säger Per-Olof och fortsätter:
– Vi vill varken utsätta kycklingarna eller våra kunder för risker. Istället har vi valt att satsa på en bra inomhusmiljö med nästan dubbelt så mycket plats per fågel, jämfört med vad som krävs. Vi föder upp långsamt växande Ranger Gold-kycklingar som är väldigt aktiva och gärna rör sig genom hela stallet. De har gott om plats att röra på sig på.
Ventilation, luftkvalité, temperatur, vatten och foder styrs via dator. Skulle något vara fel så larmas genast personal. Vi besöker varje stall två gånger om dagen och kontrollerar kycklingarna och miljön, för att säkerställa att fåglarna har det bra.
– Vi är inte ekologiskt certifierade, men vi är ekologiskt hållbara. Bjärekyckling är dessutom den enda kycklingen i Skandinavien som är klimatcertifierad via Svensk Sigill, berättar Per-Olof och ler.
